Vad vill du läsa mer om i Close-Up Magazine?

Black Metal
Progressive Metal
Death Metal

Se resultat


Artikelregister
Nyhetsregister
Artiklar
Recensioner
Korsord
Topp 40: 1991-2017




Kulturtips!

Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som vi på gillar. Exempelvis Filter, Ordfront, Vagabond och Sonic.
i samarbete med tidningsbutiken.se
2017-02-20
Filmrecension - "Gimme danger"
Det är med visst motvillighet jag börjar ta mig igenom detta försök att fästa The stooges, ett av världens bästa rockband någonsin, på film. Jarmusch, sällan rädd för att pröva något nytt, följer en ganska gängse mall med intervjuer och arkivmaterial som tillsammans ska forma en helhet. Iggy är mycket tillgänglig, nästan myspratigt öppen när han tar emot i oglamorösa miljöer, ibland i vad som ser ut som en tvättstuga under renovering, andra gånger i en sorts guldstol med dödskalle på piedestal bredvid. Minnet verkar det inte vara något fel på och han redogör ganska detaljerat för både vem och var och hur. Historier finns det gått om (droger, låtskrivande och spelningar), så pass att allt faktiskt inte är av intresse.
 
Precis som man kan ana är det svårt att överföra kraften, råheten och briljansen från The stooges till bilder, där har det enklare musikmediet ett övertag på filmen. Trots rikt bildmaterial (The stooges har trots allt verkat i sammanhang och i tider då kameror varit framme en hel del), så väljer Jarmusch att fylla i visuella ”luckor” med arkivbilder från helt andra håll av typen generiska köp från bildbanker. Det här valet i berättandet är filmens stora minus, då de nya bilderna gång på gång kastar ut tittaren ur filmen. Jag har svårt att förstå varför Jarmusch känner sig nödgad till detta. Varför måste varje ord bildsättas? När James Williamson pratar om att det var ett stort steg att gå från gitarr i The stooges till att arbeta med datorer i Silicon Valley måste det inte samtidigt visas hur en man kastar sig ut för ett stup.
 
Konsertbilder och tiden med Bowie, Nico och Lou Reed står föga oväntat ut som det mest intressanta. Annars är det Iggys unika utstrålning, osannolika torso och spattiga dans som går som en röd tråd genom filmen. Han åldras aldrig, eller åtminstone gör han det ypperligt. Kort utrymme ges till efterföljare som Ramones, The damned, Sonic youth, The dead boys, Sex pistols och The dictators och till återföreningen på Coachella 2003.
 
Det är en sevärd film men främst för att den handlar om The stooges, inte för något som dramaturgi eller estetik tillför.

[6] MARTIN fROSTBERG


Filmrecension - Slime City
Läs mer 2017-03-06
Filmrecension - Call girl of chtulhu
Läs mer 2017-03-06
Filmrecension - "Pet"!
Läs mer 2017-02-17
Star wars: Battlefront
Läs mer 2015-11-30
Fallout 4
Läs mer 2015-11-18
Call of duty: Black ops III
Läs mer 2015-11-09
Halo 5: Guardians
Läs mer 2015-11-05
Transformers devastation
Läs mer 2015-11-05
Guitar Hero Live
Läs mer 2015-11-04
Fifa 16
Läs mer 2015-10-21
Tony Hawks pro skater 5
Läs mer 2015-10-21
Läs mer 2015-10-08
Mad Max
Läs mer 2015-09-17
Batman – Arkham Knight
Läs mer 2015-07-19
The Witcher 3 - Wild hunt
Läs mer 2015-06-04
Mortal kombat X
Läs mer 2015-05-04
Battlefield hardline
Läs mer 2015-04-16
Resident evil: revelations 2
Läs mer 2015-04-16
Evolve
Läs mer 2015-03-16
Nästa
Sidor: 1 2 3 4 5